Résultats de "Sara Lövestam" dans Toutes les catégories

Mina förfäder är en bedrövlig skara, när man gör sig en överblick. Bortlämnade barn och okända fäder, prostituerade och förmodligen fler alkisar än jag känner till. Jag själv är kulmen på misslyckandet: Hon som inte ens kunde föra dessa torftiga gener vidare. Efter ett mindre sammanbrott på jobbet åker Monika på en terapeutisk skrivarkurs i Arvidsjaur. På kursen samlas en brokig grupp deltagare, och det blir en omvälvande vecka.

Jag är på andra sidan. Som när man lämnat ett destruktivt förhållande. Den ofrivilliga barnlösheten var min misshandlare i elva år, och precis som en mänsklig sociopat fick den mig att stanna kvar i hopp om att det en gång skulle bli bättre. När jag grät och sa att jag inte orkade mer, smekte den min livmodertapp med spelmissbrukarens mantra: Nästa gång kan vara storkovan. Hur vet du, om du ger upp nu?

Jag ser det i min kollegas ansikte innan hon ens rört en muskel. Hennes ögon lenas, hon vispar med fingret över mobilen för att hitta det jag redan vet att jag inte vill se. Ultraljudsbilden, dess svartvita prakt och suddiga löfte om en obeskrivlig framtid. Livets mirakel , svarar jag, grattis. Jag tar lätta, korta andetag och fokuserar på mitt leende (bredda munnen). Det viktiga i sådana här sammanhang är att inte andas för djupt och nå känslocentrum. Jag andas så ytligt att mitt blod nätt och jämnt syresätts. Sväljer oljig ultraljudsgrädde och gör munnen bred.

Du har blivit antagen till språkpolishögskolan. Du har fått din rödpenna och ser fram emot att börja arrestera språkmissbrukare med de klassiska orden ”det heter faktiskt”. Men hur ligger det till med Luciasången, är det förlät eller förgät? Hur hårt ska man bestraffa en särskrivare, och vilket kommateringsreglemente är det som gäller?

Tillbaka till henne berättar den originella historien om Signe, Hanna och hundra år gamla ord. När historia skär genom nutid blir inget sig likt igen. Det här är andra och avslutande delen i serien.

Hjärta av jazz är en varm berättelse om oväntad vänskap. Det är Sara Lövestams fjärde roman, hennes tidigare böcker har alla fått fantastiska recensioner.

I Uppsala vaknar Victor Holmberg kallsvettig om nätterna. Hans förflutna släpper honom inte. Just när han trodde att det fruktansvärda var bakom honom, kommer de igen med förnyad kraft. Männen som aldrig slutar söka. I en trea i Hagsätra bor fem afghaner, tre afrikaner och två östeuropéer. För femton kronor i timmen städar de, lagar mat och serverar, duckar för gränspoliser och chefers chefer. När en av dem mördas är det som om det aldrig har hänt.

Tillbaka till henne berättar den originella historien om Signe, Hanna och hundra år gamla ord. När historia skär genom nutid blir inget sig likt igen. Det här är första av två delar i serien

Privatdetektiv. Kontakta mig om polisen inte kan hjälpa dig. Det är obehagligt att ens nämna polisen, men Kouplan måste göra det för att få rätt kunder. Han måste ha pengar och han vägrar att diska en enda tallrik till på Azads grill. Julia är borta. Ena sekunden höll hon Pernillas hand, i nästa ögonblick var hon försvunnen. En kvinna med andra erfarenheter skulle ha gått till polisen. För Pernilla är det inte ett alternativ. Kouplans jakt på kidnapparen leder honom in i Stockholms undre värld, men samtidigt är det något med Pernillas förflutna.

Önska kostar ingentingär Sara Lövestams sjunde roman, och den andra boken om Kouplan.

Kouplan har blivit hemlös. Allt han äger finns nu i hans ryggsäck, och han måste hitta en plats som skyddar mot både regn och gränspoliser. Det är tufft, inte det ultimata tillfället att ta ett nytt uppdrag. Å andra sidan behöver han pengarna. I en villa i Bromma bor en kvinna, som misstänker att hennes man, Håkan, är otrogen. Ett rutinuppdrag för en detektiv–men ju mer Kouplan upptäcker, desto mer förstår han att detta handlar om något helt annat. Något värre.

En plus d'être sans-papiers, Kouplan est à présent officiellement sans-abri. La chambre qu'il louait chez Regina n'est plus disponible et il se retrouve à dormir sous un pont avec deux "colocataires" peu commodes, son sac à dos comme seul bagage. Mais bonne nouvelle : il vient d'apprendre qu'il n'a plus que deux semaines à attendre pour déposer une nouvelle demande d'asile. Il pourra alors obtenir son statut de "demandeur d'asile" et loger dans un foyer.

"Si la police ne peut rien pour vous, n'hésitez pas à faire appel à moi." Pour gagner sa vie tout en restant sous les radars, Kouplan propose ses services comme détective privé. Se faire invisible, évoluer dans la jungle du Stockholm underground, il connaît : ancien journaliste d'investigation dans son Iran natal, Kouplan est sans-papiers. La fillette de sa première cliente a disparu. Pour une raison mystérieuse, elle aussi souhaite éviter l'administration... Dès lors, de bête traquée, le clandestin se fait chasseur. Grand Prix de Littérature policière, Sara Lövestam est la nouvelle voix du polar suédois.

When a six-year-old girl disappears and calling the police isn’t an option, her desperate mother, Pernilla, turns to an unlikely source for help. She finds a cryptic ad online for a private investigator: “Need help, but can’t contact the police?” That’s where Kouplan comes in. He’s an Iranian refugee living in hiding. He was forced to leave Iran after news of his and his brother's involvement with a radical newspaper hated by the regime was discovered. He makes a living as a P.I. working under the radar, waiting for the day he can legally apply for asylum.

"Si la police ne peut rien pour vous, n'hésitez pas à faire appel à moi." Kouplan, détective sans-papiers. Ça y est, l'autoproclamé "détective" Kouplan, immigré iranien à Stockholm, n'a plus un rond. Il en est réduit à collecter des cannettes vides pour les revendre contre quelques pièces. En fouillant dans les poubelles du quartier huppé de Lidingö, il croise le chemin de Jenny Svärd, conseillère municipale aux dents longues, dont il surprend la conversation : Jenny vient de se faire escroquer par son amante, qui a disparu dans la nature avec deux cent mille couronnes.